Lustifikationstabellen

lördag 31 maj 2008

Fantombilder

Fantombilder har figurerat i svensk press sedan Palmemordet och i jakten på Lasermannen. Tanken är ju god, offret eller någon vittne beskriver för en polisanställd hötorgsmålare hur de uppfattade gärningsmannen, en bild tecknas och kablas ut över landet = chanserna borde öka för att hitta våldsverkaren.

Under den senaste tiden har det flutit upp en del fantombilder som borde öka chanserna att hitta rätt person med ungefär 0 %, här är favoriterna.

1. Leprechaun in Mobile, Alabama
Kolla in teckningen vid 0.43. Den är fantastisk.

2. Serievåldtäktsman i Stockholm.
Allvarligt talat. Det finns ingen i hela världen som kan se ut såhär.

3. Överfallen 16-åring
Det här är en personlig favorit. Självklart är det deppigt att han blev överfallen och skjuten i fejjan när han satt och slölyssnade på musik på en parkbänk, men att publicera en "fantombild" framtagen av en chockskadad 16-åring med icke godkänt i bild är fan inte okej.

onsdag 9 april 2008

Det mest förbjudna

Och så står man där, mitt i protesttåget. Tänd av spänningen mellan hundra arga kroppar, begeistrad av kollektivets enade/enande kraft. Och så kommer den, reflexmässigt, och ger utlopp för den där latenta driften vi alla har. Handen upp och den pendlade rörelsen från armbågen och framåt. Vad skönt det känns.



Vårdförbundets stockholmsavdelning.

onsdag 2 april 2008

Äntligen!

Från och med denna/föregående helg skriver jag också på Ebayle, tillsammans med Björn. Där funderar vi framförallt kring andrahandsfyndandets vedermödor och amerikanska manskläder, Björn kanske en del om växtfärgning och Japan vad det lider, och jag länkar en del rock.

Intressant alltså.

Bon appétit


Igår kväll lagade jag denna kvalitetsrätt, som jag har valt att kalla "Makaroner med kött", på begäran av en av de boende på den gruppbostad där jag arbetar. Det skulle egentligt ha varit ris till men eftersom det var slut tager man vad man haver, det vill säga idealmakaroner. På frågan om det skulle vara någon sås till fick jag till svar, att "nej, ost", och så blev det. Och makaronerna smordes glansiga i margarin.

Om du vill prova på hemma kommer receptet här:

1 fläskkotlett
1,5 dl makaroner
4 skivor hushållsost
1 msk margarin

Bon appétit.

Men allvarligt talat. Den här rätten är för artärerna vad fetvadd och tops är för avloppsröret. Rykten gör gällande att den är belagd med förbud i vissa stater. Den är för gul.

Mörkret


Jag har aldrig varit egentligt mörkrädd men som liten var det förstås skönare med en öppen springa i dörren på kvällen, och så vidare. Däremot var jag ganska rädd för mördare, och efter att ha fått för mig att Olof Palme sköts i ryggen kunde jag inte ligga med ryggen mot dörren och sova. Risken att bli dödad var uppenbarligen större då, räknade jag ut.

Här om dagen skrev Jonas om flyktplaner och andra taktiker vid överfall. Alla, de flesta, har tänkt tanken. Hur tar man sig på smidigast sätt, med minst ekonomisk och hälsomässig förlust, ur en hotfull situation. För egen del fräschades den tanken upp när jag i natt, som en del av själva jobbuppdraget, skulle sova över på kontoret. Tidigare har kontoret legat i en lägenhet, i ett vanligt trapphus. Men sedan en tid ligger det mot gatan i markplan, och utan att som sagt ha några mörkerrädsloissues kändes det, åtminstone inledningsvis, för jävla obehagligt att ligga ensam i en typ 200 kvm stor lokal (men uppdelad på mindre rum). Det ringde telefoner, det knastrade och bankade, röster som mullrade. Jag tänker så här: chansen att någon bryter sig in och är ute i skumma affärer är större nu, än i lägenheten.

Men hur beter man sig om man ligger i kalsonger i en kontorslokal och en dora går. Jag har ju inga som helst problem med att vederbörande snor allt som finns att sno, och så vidare, men som bov lär man väl inte först fråga vilket känslomässigt och ansvarsmässigt förhållande jag har till det stöldbegärliga, utan förutsätta att jag på något sätt tänker skydda det. Det bör rimligtvis sluta med att man blir ihjälskjuten, eller bakbunden och inslängd i förrådet med en diskhanduk i munnen, som utlöser kräkreflexer så att man till slut "drunkar" i/av egen magsaft, eller rätt och slätt blir nerspöad.

Överlevnadstaktiken blev att stänga dörren om mig och i alla händelser spela sovande och låta tjuvarna/mördarna sköta sin egen business. Och givetvis: att inte vända ryggen till.

söndag 16 mars 2008

Tänk Sex in the city, och så tänker du motsatsen till det



Du vet hur det är. Du är packad och på väg hem, natten mot lördag. Du åker röda linjen söderut, från Östermalmstorg, och ska byta till grön västerut på Centralen, och precis när du kliver ut på perrongen slår dörrarna till Hässelbytåget igen, och det var det. Sista tåget, stationen stänger och du måste gå hem, taxi är inte ett alternativ. Det var la gôtt.

På Vasagatan bestämmer du dig för att, visst, som belöning/tröst blir det hamburgare på väg hem. McDonald's, nja, Max, ja. Ett Greenmål ska du ha, liten milkshake och vatten istället för mellanläsk. Men milkshakemaskinen är trasig säger snubben i kassan så det får bli en cola light med en smak av besvikelse. Du sätter dig i ett bås och känner lika delar skam över livet, personen och situationen, och belåtenhet när du dippar extrasaltade frites i ketchup, och plockar flarn av isbergssallad täckta i dressing ur det prassliga papperet på brickan framför dig.

En kaffe på det, sen är du redo för tjugominutaren på Torsgatan längs järnvägen. En vända på toa först bara, men både herr- och damtoaletten är ur funktion. "Sure", tänker du, och går fram till kassorna för att ifrågasätta sannolikheten i att båda toaletterna samtidigt har brakat ihop. Men så är det, tydligen. Inget att göra åt det. Tillsammans med krav på kvitto, som du i och för sig har, för att få ut det utlovade kaffet får det dig att känna dig snuvad på konfekten, så du går tillbaka till bordet och sprider ut soporna du lämnat efter dig på och runt din sittplats. "Där fick dom", känner du under det att du dricker ditt kaffe, och medan ett par sydeuropeiska medelålders kvinnor med blicken undrar vad fan du håller på med. Varpå du går iväg för att kissa bakom en grillkiosk på Norra bantorget.

Nästa morgon när du vaknar har det där isblocket som suttit mot väggen i kylskåpet smält och sipprat ut genom dörren så att det ligger två liter vatten i en pöl på golvet i köket/hallen. Ja, du vet hur det är.

söndag 24 februari 2008

Gott och blandat


Stoppa in ditt kort och plocka ut det du behöver för att klara en helg i en själsligt trasig fjortonårig tjejs liv. Den här lilla kiosken är för henne idag vad en godisautomat var för bara ett par, tre år sedan.